Björn

Dagar kan vara väldigt lika, men ändå väldigt annorlunda. De två senaste till exempel. Samma typ av jobb, på många sätt relativt likvärdiga scheman. Men ändå som dag och natt.

Tisdagen, allt gick emot, försökte jobba men fick inget gjort, ingen svarade i telefonen, humöret på botten och allt sket sej. Tisdagen var en fimp i en pissränna.

Onsdagen, plötsligt var det flyt. Folk svarade i telefonen och var beredda att ta sej an uppgifter, effektiviteten och kreativiteten var där. Saker blev gjorda, det var roligt att jobba. Kvällen med en fin kaffestund och senare bastu med grabbarna. En bra dag helt enkelt. En lämplig dag för återupptagande av blogg.

---

Ny tränare blev alltså Yere. Vet inte riktigt hur jag skall ställa mej till det. Kanske lockar han sponsorer, möjligen skjuter sönerna till en slant, förmodligen försöker man spela positiv fotboll.

---

Det skall ärligt sägas att det går sådäär med kand.skrivandet. För mycket jobb helt enkelt. Som det ser ut får jag lägga mina enda två lediga veckor på ett och ett halvt år på skrivande...

---

Men samtidigt. Har Jaro resurser att prestera gladfotboll? det går inte med vilka spelare som helst. Kommer spelarna stå ut med Yeres diktatoriska ledarstil? vad händer med Pikkarainen?Frågorna är många.

---

För länge sedan publicerade jag min lista över topp 5 filmer, en film som mycket väl kunde varit med på den är Hannibal. Och ja, jag vet att den är full av pretantiöst effektsökeri, men jag råkar vara svag för den filmen. I synnerhet Florens scenerna.

---

Nu, ta vara på den första lediga vardagen på väldigt, väldigt länge.

Jag är ju inte den som anser att tidningarna enbart skall fyllas med sida upp och sida ner av torra fakta. Det måste få finnas utrymme för åsikter, reflektioner, krönikor och dylikt, dock måste man vara noga på två punkter. Trycker man sina egna åsikter skall det framgå tydligt och klart och dessutom skall man på något sätt kunna motivera sina åsikter och sitt tyckande med adekvata argument. De flesta tidningar bryter med jämna mellanrum mot dessa (enligt min mening) ganska givna reglerna. Det senaste exemplet såg jag i vårt kära lokalblad ÖT. Högst uppe på sportsidan hade en kvinna jag inte minns namnet på i en artikel vädrat sina åsikter om att betalkanalerna som visar sport är alldeles för dyra. En åsikt hon givetvis har rätt till, hon tar exemplet Premier League och tycker att det är på tok för dyrt att följa med den engelska fotbollen på TV. Och som sagt, det har hon all rätt att tycka det, men när hon som sina argument använder, 1: Det är inte samma känsla att se matchen i TV som att uppleva den på ort och ställe. 2: Det är billigare simma. Då undrar man verkligen om det var så lyckat att just detta tyckande slank genom tryckpressarna.

Vad journalisten tydligen inte bemödat sej att ta reda på är att Premier Leuage är världens i särklass dyraste underhållning. När BBC nyligen köpte rättigheterna för säsongerna 2010-2013 betalade man närmare 1,8 miljarder pund för ca 420 matcher under de tre åren. Detta ger ett pris på över 4 miljoner pund per match. Då går det snabbt att se att det finns andra orsaker till att det kostar en liten slant att föja med den engelska fotbollen, och att det i första hand inte beror på att det skall vara dyrare att se Premier Leagueän att simma. Det handlar helt enkelt om en efterfrågan på världens mest uppskattade underhållning. För att i Finland ha möjlighet att se Premier League får man punga ut med 24 euro i månaden till Canal + (som köper rättigheter av BBC) för detta pris kan man få se uppemot 30 matcher i månaden. Dessa 30 matcher har alltså kostat BBC över 120 miljoner pund. Men detta var alltså något som den mindre begåvade skribenten helt förbisett när hon så snusförnuftigt konstaterade att det är billigare att simma.

---

Det har varit väldigt lite film i mitt liv den senaste tiden, det har varit annat helt enkelt. Men det oaktat har jag utlovat min personliga topp 5 listan på de mest sevärda filmerna. Är inte helt säker på den inbördes ordningen, men såhär känns det ikväll, håll till godo:

1. V for Vendetta
2. Shawshank redemption
3. Hard candy (listans definitiva högoddsare)
4. The Green mile
5. The bone collector

Eventuella kommentarer eller kritik, vilka givna filmer saknas och villken borde absolut inte vara med?

---
Efter gårdagens derbyseger och en av väldigt få sovmorgnar under den senaste tiden känns det väldigt bra idag.

---
Dagens tabbe på facebook var när jag på humor skulle kolla upp villka av mina kontakter som var fans av fazer, i en sekund av okoncentration tryckte jag fel och blev plötsligt själv en fazerfan. Ingen större katastrof kanske, men trots allt avvecklade jag supporerskapet på en gång. Det må verka töntigt, men att vara en fan av något betyder något för mej och jag mycket restrektiv då det gäller att gå med i olika facebookgrupper samt att kalla mej en fan av allt möjligt.

---
Fick blodad tand med listan och kommer inom kort att publicera min lista över de 5 minst sevärda filmerna, missa inte det.

---
Jag vill inte studera just nu.

---
Jag bryr mej inte det minsta om musiktävlingen men eftersom jag lyssnar en del på svensk radio har jag hört det svenska bidraget ett tiotal gånger men har ännu inte uppfattat ett endaste ord av refrängen, här om dagen fick jag plötsligt förklarat för mej attt den är på franska. Inte ens det hade jag uppfattat. Vems är felet, mitt eller låtens?

Allt ha sitt pris. Kärleken till fotbollen har sitt, och en kväll som denna tar den hela sparkapitalet  på en gång. Länsar kontot, övertrasserar krediterna och tar ett litet lån.

93 minuter, full kontroll. 1-0 ledning, farliga kontringar, formidabel defensiv, tillbakalutat läge och tyngdpunkten i CL finalen. Då, en enda missad rensning, ett enda skott, Iniesta 1-1. Allt är över. Matchen är slut, tystnaden är kompakt, tomheten är total. Märker att en tår rinner ner för kinden. Skjutsar hem yngre bror, absolut inget sägs. Tankarna rusar igen genom huvudet, varför har jag gjort detta val, att älska fotbollslag, det är bara smärta och tårar.

Får ett samtal på telefonen, pratar en stund och känner de paradoxala känslorna mötas, blir påmind om det fantastiska med livet, att det är mer en fotboll. Plötsligt pulserar glädjen igen.

Men smärtan blir också kvar, den är en naturlig del en kväll som denna, precis som Chelsea är en del av mitt hjärta.

Glädjen över ett fantastiskt liv och smärtan orsakad av kärlek till fotbollen är väldigt mycket att bära för ett och samma hjärta en sen onsdagkväll. Sömnen lär dröja.