2008-05-25

berättelse ur det verkliga livet

Att bo i höghus har som bekant sina sidor. Mest positiva. Inget gräsklippande, inget snöskottande eller dylika ytterst destruktiva aktiviteter. Men ni som bor eller har bott i höghus vet ju att det finns andra sidor också, som grannar till exempel. På Ahlströmsgatan där jag bor med mamma under sommarmånaderna finns av de flesta sorter. Bland annat hyrs en av lägenheterna i A trappan ut av en bostadsförmedling i tur och ordning till olika socialfall som har lägenheten någon månad innan de blir vräkta. Dessa lyckas alltid skapa en del trassel med förstörelse, oljud i trappuppgångar, försvunna kläder från torkrummet och så vidare..

Självklart har vi också vår egen husgestapo som håller på att förvandla Ahlströmsgatan 20 till ett eget litet allternativt förbudssamhälle med uppklistrade lappar på varje dörr gällande vad man får och inte får göra. Dessa två ”stridande” grupperingar ger ibland upphov till aningen småkomiska situationer.

Som exempelvis igår. Jag hade placerat min rostiga nyinköpta Wolksvagen (från 89...typ) vid den motorvärmarstolpe, där mammas nissan vanligen står, för att ladda batteriet ( hade ju lämnat på bilbelysningen under de fyra dagar jag besökte Åbo). Några timmmar senare skall jag gå ner till parkeringen för att kolla att laddningen förlöper på ett bra sätt. Då stöter jag på husgestapon i husets katakomber, dessa fångar genast upp mej och frågar om min mamma är på väg hem under kvällen. Jo svarar jag visst är hon det. Just så, svarar husgestapon det är någon som parkerat sin bil på hennes plats
- Var det en vit Wolksvagen?
- Jo det var det
- Ingen fara det är min bil, den står där så att jag skall kunna ladda batteriet


Herremannen ser inte så lite skamsen ut när han utbrister: "aj, se oli sun auto", jag drog ut stöpsel ”koska mä luulin että se oli tuo hullupoikan auto”.
Just så, me den motiveringen hade han alltså dragit ut stöpseln till mitt batteriladdande. Snacka om att dra slutsatser och och ta initiativ på svaga grunder. Men vad gör man, inte orkar jag bli arg, mumlar ett ”int gör e na” skrattar lite inombords och går och stoppar in stöpseln.

Man undrar ju vem hela episoden berättar mest om, galna pojken i A trappan eller husgestapon. Vid närmare eftrtanke, förmodligen säger det mest om min rostiga bil som tydligen ser ut som om den skulle tillhöra hullupojka. Tack bara. I varje fall, nu är batteriet laddat och den rostiga bilen står på sin rätta plats på sidoparkeringen, kvartersgestapon sitter förmodligen i sin lägenhet och skriver nya förbudslappar. Vad hullupojka gör vill jag inte ens tänka på men det viktiga är att lugnet åter verkar ha lagt sej över Ahlströmsgatan 20.

---
Kvällskaffe och mammas nybakta bullar som smälter i munnen, en svårtoppad kombination.

---
I musikväg just nu på Mix megapol, gammal 90 talsklassiker med Donna Lewis. Kanske inte bästa tänkbara men med eurovisionen i färskt minne är jag nöjd med vad som bjuds.

---
På tal om eurovisionen. Lettland inte ens topp 10, tydligen något fel med telefonlinjerna...

---
Oväntad seger för Jaro i Lahtis och Svennis ryktas ta över som manager i Chelsea, med dessa vetskaper skall jag nog finna nattsömnen.

2008-05-24

Hållbar samhällsutvekling

Det finns ett klart samband mellan vårens ankomst och min bristande blogg inspiration. Vet inte riktigt vad det beror på men anar att det har att göra med att jag helst skriver när det är mörkt, och som ni kanske noterat är det ju aldrig mörkt i maj.

Livet då, den senaste tiden. Nåja det har väl varit upp och ner som vanligt, inget konstigt med det. Just nu är jag mellan två jobb vilket gör att jag mest går omkring och leker semester trots att det finns både studier och en del annat att ta tag i. Okej, liten lögn där, jag studerar nog halvflitigt och tentar dessutom framgångsrikt. Men som sagt, leker semester är nog ändå det jag gör mest just nu. Om jag har dålig samvete för det? nejgo!

Några dagar i Åbo har det också blivit och otrloigt nog också ett par i Purmo.

Fotbollen paralyserar dock. Chelsea i Champions League final i onsdags, vi mötte Manu och var det bättre laget, detta kunde dock inte utnyttjas och det hela slutade som bekant med avgörande på straffar. Kapten Terry hade den gyllene matchbollen. Sätt din straff JT och saken är klar, manu besegrat och Chelsea Champions of Europe. Naturligtvis inte, chefen halkar till på den dyngsura mattan och slår bollen i stolpen. Allt är som vanligt, oturen som alltid, grinandes de gimmelsblå i ansiktet. Ständigt dessa förluster på grund av marginaler så små att man inte trodde de fanns. Och allt var som det brukade, sorg, tårar kanske lite bitterhet. Varför drabbar denna osannolika otur alltid mitt Chelsea. Jag vet inte. Men på något halvvridet sätt är det också lite av charmen med laget, kanske är det därför jag älskar mitt Chelsea. Klubben som är Murphys lag personifierat.

---
När man leker semester är det viktigt att man ibland spelar golf, igår genomfördes en halvkatastrofal runda men jag är trots det optimistisk inför golfsommaren.

---
Stadsträdgårdsmästare kommer på dagens ÖT med sitt förslag på hur man skall få bukt med de utslagna medborgare som hänger i skolparken: Vi skall anordna en ny park för dem som ligger närmare ALKO. Bra förslag, ett typexempel på långsiktig samhällsplanering.
---
Få saker bryr jag mej mindre om än ESC,men för er som vill veta meddelas kort att Lettland tar hem tävlingen.

---
Första april någon?

---
Om drygt en vecka är det igen dags för rippilåger. Det är alltid med skräckblandad förtjusning man ser fram emot lägren. Och det blir alltid lika roligt.

2008-05-04

om ett bra liv

Man kunde, ifall man har en böjelse för understatements, hävda att jag har det ganska bra just nu. Jag är i stort sett frisk, har min fantastiska familj och mina underbara vänner.Jag har ett väldigt bra jobb som inom kort skall bytas mot ett ännu bättre, jag trivs med mina studier men har fått studiplats inom det jag helst av allt vill studera, och glöm inte, Chelsea är i Champions League final. Det kallas visst lycka. Men trots det finns det också något jag väntar rätt mycket på just nu.

---
Så har då ölfestivalen, förlåt ishockey VM dragit igång igen. Som tröst till alla påminner jag om att turneringen i år spelas i Kanada . Därmed borde vi vara kvitt fulla finnar i pinsamma utstyrslar samt lettiska gastutor. Alltid något.

---
Web frågan på JT för ett par veckor sedan: Har du tänkt bygga en koja åt dina barn i sommar?
---
Måste citera getingen från idag. Tips för att på ett snabbt sätt ta sej ut ur Manchester: Ta Takhsin. Jag lovar, det är stor humor om man råkar vara fotbollsnörd.

---
Som sagt, glöm inte. Chelsea är i CL final. Syrran, jag och nån enstaka Jeppisbo till är i extas.

---
Känns ju lätt som att årets journalistpris redan är avgjort, frågan som fick världen att hålla andan i en hel vecka i väntan på svaret är ju bara oslagbar...
---
Tänkte på en grej när jag tidigare använde ordet understatement. Är det legitimt att använda det svenska ordet underdrift i skrift, existerar det ens, nån som vet?

---
Just nu på Mix Megapol: Come undone, kanske Robbies bästa.

2008-05-01

Walking in a Chelsea wonderland

Glöm tiden då första maj var den stora röda dagen, första maj 2008 kommer för alltid att vara blå. Himmelen är skinande, ja, himmelsblå. Atmosfären, känslan, segerruset såhär dagen efter bragden på Stamford bridge, den är Chelseablå.

Alla inlägg