Björn

Denna helg har varit en av de längsta och mest innehållsrika helgerna jag kan komma ihåg.
He ha suti i eitt, sku man kuna säj.

Veckoslutets huvudprojekt är divina comedia, TSF:s egen tidning där jag sitter i redaktionen och därmed skall vara med och layouta tidningen, det är nog ett roligt jobb men också tids och tålamodskrävande. Det har blivit rätt många timmar layoutande i gripen (en av akademins datasalar) sedan torsdagen.

Dessutom pågår skid VM för tillfället, och det är inga primetime sändningstider direkt, sena nätter och tidiga morgnar är det som gäller om man vill följa de blåvitas framfart borta i japan, det blir inte jättemycket sämn just nu. Natten till lördag kollade jag och Janek film till klocka 3 och och när herrarnas 30 km startade klockan 7 på lördags morgonen blev det snabbt räknat 4 timmar sömn. På lördag kväll kom jag faktiskt hem rätt tidigt, typ halv 11, men trots världens läge gick jag inte och lade mej innan 2 på natten fast besluten om att se backhoppningsdelen i lagtävlingen i nordisk kombination 1,5 timmar senare.

Det hela slutade med att jag nog uppfattat larmet, men istället för att släcka av det har jag tydligen istället skickat ett skumt SMS till syster Nina, lagt på TVn och sedan fortsatt att sova. Som av en tillfällighet vaknade jag till när Janne Ryynänen gjorde sitt jättehopp, men andra minnen har jag inte från den tävlingen. Men klockan 7 var på fötterna och kollade damernas 15 km.

Nu sitter jag och försöker layouta mina sista sidor till tidningen, klocka 5 blir det pikkutorre och ligacup final mellan Chelsea och Arsenal, nervositeten börjar göra sej gällande...

Jaro hade match i Åbo igår, på kuppis uppvärmda konstgräsplan, vi var ett tjugotal Jaro supporters som hejade fram vårt lag i -10 grader och snålblåst. Det var länge sedan jag frös så mycket, som om det inte vore nog kvitterade Inter Jaros 1-0 ledning med matchens sista spark. Bittert.

En orsak till de senaste dagarnas sena nätter är att det håller på att bildas en kennel i mitt hus, det har flyttat in typ 7 hundar den senaste tiden och dessa behagar föra livliga konversationer även nattetid.

Nu är jag trött. Imårgon är det mellandag i skid VM i Sapporo. Jag tänker också ha mellandag imorgon.

I går bestämde jag mej för at göra något som jag inte gjort på väldigt länge, jag skulle ta ett bad i mitt badkar. Jag har haft mitt badkar så länge jag bott i min nuvarande lägenhet, det vill säga knappt ett och ett halft år. Att tanken inte slagit mej tidigare kan te sej något märklig men det har sina förklaringar, dels tar det så otroligt lång tid att tappa upp vattnet och dessutom är det inte världens finaste badkar, så det blir att man nöjer sej med att duscha

Men igår kväll bestämde jag mig så för att lyxa til det lite, eller ja, lyx och lyx, det var inte direkt levande ljus, champagne och Maria Callas varienten, snarare en liten fattigmans version, en liten förhoppning om att få känna det varma vattnet och kanske bli lite renare. Men trots mina små och i mitt tycke högst rimliga förväntningar gick det inte riktigt som jag hade tänkt.

När jag väntat i ungefär en evighet på att badkaret skulle fyllas och det äntligen var dags att kliva i märkte jag vattnet inte var riktigt så varmt som ja önskade. Dessutom visade det sej att hela badkarsfundamentet läckte i sådan utsträckning at det fick Jaros mittförsvar att känas tätt.

Det hela slutade alltså med en inte allt för varm men däremot väldigt kort njutning. Någongång då jag blir stor skall jag ha en egen Jacuzzi anläggning i mitt hus. Då skall jag bada igen, och då blir det levande ljus, champagne och kanske Maria Callas...


---Min första tanke med måndagskvällen var inte at jag skulle bada, jag hade egentligen tänkt läsa statskunskap hela kvällen. Jag öppnade inte boken. Det blev dock bot och bättring på den fronten, äcklad av min egen lathet steg jag upp halv 6 i morse och läste ut min bok.---

På något sätt känns det som om söndag kväll är den klart mest förekommande tiden i veckan, det är ju alltid söndasgkväll, helgen är slut och imårgon är det måndag. Jag är rätt säker på att det finns någon typ av konspiration i tidsrytmen som gör att det är söndagkväll betydligt oftare än fredagseftermiddag. Om jag bortser från vetenskaplig forskning och går på ren känsla skulle jag gissa att det går tre söndagskvällar på en fredagseftermiddag. Men det är som sagt bara en känsla.

Nåja, jag skall nog inte klaga, kan inte direkt påstå att jag skulle lida av någon klassisk högstadiesöndagskvällsångest (världens längsta ord). Det är svårt att göra det när man är föreläsningsfri såväl måndag som tisdag. Ja och onsdag för den delen. Det är skönt att leva utan föreläsningar, nu behöver jag bara sitta någonstans i världen, dricka kaffe och förkovra mej i statsvetenskapslitteratur. Ganska moget.

Det var länge sedan jag studerade så lite teologi som jag gör just nu, för tillfället går jag en enda kurs, och den slutar snart. Men TF är nog ändå på många sätt en fantastisk plats och trots att jag inta har speciellt många studierelaterade ärenden till instansen hänger jag där en hel del ändå. Det händer allt som oftast nåt trevligt. För ett par dagar sedan lyckades jag till exempel hamna i några av mitt livs mer märkliga smalltalk situationer, dessutom båda gångerna med lektorn i praktisk teologi som för övrigt är en äldre men rätt rolig dam. Den första situationen ägde rum när jag kom incyklandes på gården lyssnandes på min MP 3 spelare. På gårdsplanen möter jag PT lektorn varpå följande besynnerliga konversation vidtar.

- Hejsan
- Hej hej
- Va har du i lurarna?
- Nå he no ett australiensiskt band som heter newsboys
- Snyggbois?!
- Nä.

5 minuter senare sitter jag och slösurfar på datorn utanför PT lektorns rum. Hon kommer ut ur rummet. Tittar en stund på bokhyllan bredvid datorn och pekar på en av böckerna.

- I dendär boken kan du se ifall du behöver adressen till nån församling i Borgå stift
- Jaha just så, de kan ju bra att veta
- Jå, de e Borgåstifts årsbok.

---Under lördagen såg jag "the green mile" tillsammans med Sofia, Syssi, Otto och Janek. Det var kanske femte gången jag såg den, men det är en fantastisk film.---

---Chelsea har vaknat ur sin vinterdvala och spelar effektiv fotboll igen, lagom till omstarten av Champions leauge. Så alla ni som tvivlat när det gått lite knackigare. Det blir en blå vår i sydvästra London.---

---Alpina VM är över, Anja Pärsson gjorde succe och de finländska hoppen Tanja och Kalle följde den gammla fina finska traditionen; sämst när det gäller, om några dagar börjar skid VM och jag är inte det minsta förvånad om världscupgiganterna Virpi Kuittunen och Hannu Manninen kommer hem utan individuella medaljer.---

Det var ett tag sedan jag var såhär lycklig, sitter och reflekterar lite över mina känslor just nu, euforisk och exalterad är ord som dyker upp. Det händer bara roliga saker. Igår kväll var en ovanligt bra kväll. Var hos Rassen på bastu kväll, det var allt för länge sedan jag badade bastu, det borde göras oftare. Efter bastun blev det korv , öl och James bond, skall man klaga på något så var filmen minst sagt medioker. Men vem bryr sej?

I dag då; vaknar klockan 9. Morgon mål och morgon ducsh. Efter det, en och en halv timme statskunskap. Hur spännande som helst.
Klockan 11: Alpina VM, herrarnas super G och förmiddagskaffe.
Klockan 1: damernas super G och lunch. Direkt efter, innebandymatch med lilla björnen. Ny seger idag, 5-1.
Klockan 6: årets bästa föreläsning med biskop Gustav Björkstrand som talade så otroligt intressant om Åkerblomrörelsen.

Nu halv 9. skall precis bege mej hemåt från TF.

I dagarna har jag tagit ett beslut som fått min livskvalitet att skjuta i höjden. Jag har slutat studera grekiska.

- Du har ju sagt att det är har varit riktigt roligt ibland
- Du har ju kämpat med det så länge
- Du får ju inga studiepoäng i grekiska om du hoppar av nu

Ja vet så klart allt det där. Det finns säkert ännu fler argument för att fortsätta, men jag anser mej ha funnit motargument till varje tänkbart påstående om det fantastiska i att studera grekiska. Och efter att slutligen skrotat mina tankar om en lärarkariär fanns det helt enkelt inte ett enda vettigt skäl att fortsätta. Jag behöver inte grekiskan varken för min exmen eller (knappast) i mitt kommande profesionella liv, till och med min nitiske och alltid lika korekta (men klart dugliga) lärare ansåg att jag gjorde ett vist beslut. Då kan det inte vara fel. Mika Hietanen har aldrig fel.

Nu fick jag det att låta som om jag på något vis var tvungen att försvara mina avslutade grekiskastudier för hela omvärlden (hela omvärlden läser ju min blogg...) men så känner jag ju naturligtvis inte, men en liten förklaring blev det nu då i alla fall.

Men som tidigare konstaterat, detta beslut har fått många fina positiva effekter i mitt liv, ingen mer ångest över att kunna typ 10 av de 500 grekiska ord jag borde kunna, ingen omöjlig tent imorgon och kanske mest fantastiskt, jag har kunnat börja läsa litteratur inom mitt tilltänkta biämne, statskunskap. Såhär långt har det varit helt fantastiskt ämne, att läsa om politiska ideologier och ekonomiska system mpste ju vara en fröjd för vem som helst, i alla fall för mej, just nu.