Björn

Orden är predikarens och beskriver ganska långt min sinnesstämning just nu. Det är ingen överaskning att jag känner så, det blir ofta nå när jag varit med om en fantastisk upplevelse.

För det var det verkligen igår kväll i Åbohallen, jag fick äntligen höra newsboys live. Vi köade länge och oorganiserat för att komma in i halllen och väl där var det många programpunkter som skulle avverkas innan det var dags för kvällens huvudnummer. Och även om en del artisterna och undervisningen var riktigt bra hade jag svårt att koncentrera mej, jag väntade bara på en sak.

Till slut var det så dags, tillsammans med Emma-Lina, Frida, Lina och Dana sökte vi oss fram till scenkanten för att få ut maximalt av konserten. Och efter lång väntan kom slutligen newsboys ut på scen och mitt livs största musikupplevelse kunde börja. Och det blev presic så underbart som jag hade hoppats. Jag minns inte så mycket just nu bara att det var sanslöst bra, att breakfast rockade enormt, att jag grät under entertaining angels och att it is you är en av de mäktigaste lovsånger som finns. I övrigt skall jag inte försöka mej på någon större recension, jag förstår mej inte på musik på det viset. Kan bara konstatera att jag älskade varje minut, minuter som kändes som några av de kortaste i mitt liv.

Tillbaka till predikaren då, tomheten, jag vet inte om det gäller bara mej, men tomhet kan ofta fylla mej efter att jag varit med om något riktigt fint. Jag känner igen känslan från t.ex. dagarna efter ett rippiläger. Men så väldigt dramatiskt är det ändå inte, erfarenheten säger att efter några dagar upptäcker man på nytt hur bra vardagen är ibland till och med fantastisk. Efter 21 år som människa vet man att det inte går att bygga ett liv på upplevelser. Men om några dagar kan jag med lite perspektiv och stor lycka se tillbaka på en av mina mest minnesvärda stunder på jorden och känna att ett redan priviligerat liv blivit än mer berikat.

Nu är det bara en dag kvar. Om några timmar kommer jeppisborna till åbo.


.


I dag har jag städat och handlat. En del julgrejer blev det. Köpte ljus till mitt balkongräcke från CO och en Iittala värmeljusstake från anttila. En blågrå, jag har en likadan från tidigare, fast den e matt silver, nu står de på mitt glasbord och ser ut att trivas riktigt bra tillsammans

Nu skall jag bege mej till åbohallen för att lösa ut morgondagens biljetter och träffa Dan.

Har gått grundkursen i religionsvetenskap i höst, när jag en vecka innan tent förklarade för lektor Svanberg att jag vill skjuta upp min tent eftersom jag tänkte vara hemma i Jakobstad när den officiella tentdagen var inne kunde man lätt notera att han inte var särskilt lycklig över mitt beslut. När jag ett par veckor senare infann mej på omtentamen var det med hyfsat självförtroende eftersom jag ansåg mej vara tillräckligt påläst för att komma igenom, speciellt efter att ha sett hur orginaltenten varit utformad, blev därmed både förvånad och lätt knäckt när jag fick se mina tentfrågor, lektorn hade minsann bestämt sej för att visa att man bara inte tar semester när han har tent. Borta var alla frågor som fodrade elementära kunskaper i judendomen, islam å andra kända religioner. För så såg orginaltenten ut. Nu var det istället detaljerade kunskaper om sikhismen och olika författares bestämda uppfattningar om allehanda religions fenomenologiska ting som gällde. Det gick inte bra. Övertygelsen om att jag producerat mitt livs första underkända tent(om jag nu inte glömt nåt gammalt biologiprov från högstadiet) var minst sagt stark.

Men nej, efter att ha tagit ut sin bitterhet i utformningen av provet visade lektorn och tillika JARO supportern Svanberg en generös, oväntad och oförtjänt nåd genom att ge mej sämsta möjliga godkända vitsord, en etta. Har nog aldrig tidigare blivit så exalterad över ett så undermåligt resultat. Men som tur var behöver jag inte bry mej det minsta om vilken siffra det står i mitt betyg i just det ämnet.

Härmed har jag uträttat mitt livs sista religionsvetenskapliga ansträngning, jag lägger ämnet till handlingarna och kan istället börja koncentrera mej på annat. Newsboys konserten till exempel.

How you gonna reckon with a God this great?
Why you wanna measure what you can't equate?
Whatcha gonna say to the … check mate that is my God?
Stronger than the burn of an aftershave?
Tender as a burger in your microwave
Rarer than the air in an empty grave
This is … my God

Bara två! dagar kvar nu, det skall bli så fantastiskt.


Till sist:


Det går riktigt trögt på värvningsfronten för JARO, mitt tips är att man ger spelarna möjlighet att förhandla in en Hannu Touru klausul i sina kontrakt, d.v.s. att spelarna har rätt att för en billig penning bryta sina kontrakt med omedelbara verkan ifall Hannu Touru tar över laget mitt under säsongen.
Men det är ju bara min åsikt...

Vissa dagar är goda dagar. Den här söndagen är en sådan, att påstå att det varit en vilodag vore ett understatement. Dagen har i princip inneburit bänkidrott, slalom från Levi, Womens cup i fotboll, Premier Leuage på internetsstream och så Finland- Sverige i karjala cup, där emellan har jag i lungt tempo översatt mina grekiska meningar och som dagens höjdpunkt; världens största entrecote med klyftpotatis. Fantastiskt.

En vilodag var föresten på sin plats, vckan har inneburit mycket studier och sena kvällar, speciellt fredag och lördag på grund av sitz och filmkväll.

Just nu, glögg, levande ljus och önskekonserten tack och lov på radio vega, småborgerligheten är påtaglig minsann.

Till sist, för er som nån gång tänkt flytta hemifrån, här kommer topp 3 listan med de mest svårdiskade kärlen:

3: Stekpannan, hur man än borstar och gnuggar lämnar alltid någon liten fett fläck någonstans
2: Visplarna till el vispen, tur att man inte använder dem så ofta
1: Klart värst i alla kategorier: spagettisilen, omöjlig att få ren och när man gör ett försök med diskborsten strittar vattnet runt i halva köket.

Borde egentligen läsa på tent just nu, men de går bara inte, koncentrationen vägrar infinna sej. En massa andra tankar dyker ständigt upp, om allt möjligt, det blir lätt så dessa mörka regniga kvällar hemma i lägenheten. Men trots koncentrationsbrist, jag älskar verkligen min boning, kanske speciellt dessa mörka regniga kvälllar, jag blir ofta sådär lätt meditativ och en aning världsfrånvänd. Men det gör inte så mycket, det måste finnas tid för det också.


Newsboys` Great is your faithfullness just nu i mediaplayern, en fantastisk lovsång

I dag har julbelysningen satts upp i Åbo och stockman har öppnat sin julavdelning, tänker inte säga något om den uttjatade komersialiseringen av julen, om en månad skall jag själv jobba i dess högborg

Nu skall jag läsa lite

Klockan är halv ett på natten, sitter här i min lägenhet och väntar på att mitt hår ska torka, är precis hemkommen från en trevlig kväll ute tillsammans med några teologkompisar. Vi har tillbringat kvällen på vårt sedvanliga ställe, Bremer. Ett riktigt trevligt ställe, förutom röklukten då, den sätter sej verkligen fast, därav det våta håret denna sena timme, man kan ju inte somna med rökluktande hår, i vare fall inte jag. Så nu finns det i stället tid att sitta en stund och reflektera över denna dag. Det har varit en lång dag med såväl uppfösbackar som nedförsbackar.

Det började inte speciellt bra, jag vaknade trött strax innan nio och konstaterade att det ösregnade, all den vackra snön hade förvandlats till detta eländiga slask. Att ta sej till skolan i föret som dagen bjöd var inte det enklaste, framför allt inte när det skulle cyklas med paraplyt i ena handen och innebandyklubban i den andra, det var nämligen match i akademiserien senare på dagen. Grekiskan blev dessutom en pina i dag, det räckte länge och min koncentration var inte närmelsevis på förväntad nivå...

Efter denna något dystra inledning på dagen vände det dock en aning, efter eftermiddagskaffe och en stunds avkoppling gick det riktigt bra att göra grekiskaläxan, tillsammans med Emma fick vi till slut meningarna översatta till en någotsånär acceptabel svenska, riktigt trevligt hade vi också, så trevligt att jag höll på att missa min innebandymatch.

Till slut hann jag ändå precis till matchstart, det blev seger för lilla björnen, laget heter faktist så(lagnamnet har inget med mej att göra, det hette så innan jag kom med) 4-2 skrevs slutresultatet efter en ganska trög match.

Då när allt var som bäst tog dock tråkigheterna vid igen,när jag skulle låsa upp cykeln gick nyckeln av, det var bara att lämna cykeln och promenera den ganska långa sträckan hem, till saken hör att jag hade rätt bråttom, klockan var halv 5 och klockan 6 skulle jag infinna mig på TF för att lyssna till biskop Erik Wikströms sista föreläsning för oss teologer. På en och en halv timme skulle det alltså gås hem duchas, fixas mat och gå till TF, i teorin omöjligt. Jag bestämde mig för att fixa maten på maccen på hemvägen och stötte på det gammla I-lands problemet; hur länge kan det egentligen ta att fixa fram en Big mac?

Till slut fick jag i varje fall min hamburgare, och efter en snabb dusch och ytterligare en rask promenad anlände jag till TF endast 10 minuter för sent, en riktigt fin prestation. Efter att ha tagit del av biskop Eriks intressanta ord och dessutom blivit bjuden på saft och bulle, avslutade vi så kvällen med att par timmar på Bremer.

I morgon skall jag hämta min cykel, som tur var har jag en reservnyckel.

Jag hade som uppgift att bjuda Rassen och Johanna på bowling i Oktober, jag har miskött mej med den saken, men jag lovar, det blir i november.